.

Det känns lite som att jag befinner mig i mitten av någon slags tortyr men ändå så mår jag så jävla bra.
Det är ca en vecka kvar tills jag får åka men helst av allt hade jag velat att det skulle ha varit igår.
Livet blir fan aldrig som man har tänkt sig alltså, men det kanske är bra. Det är vad som gör det någorlunda spännande att leva antar jag. När man minst anar det så händer det någonting som gör det värt att leva.
Det tåls att tänka på.
Sov gott alla fina människor där ute!